Ekonomi.

2018-03-12 16:00
  • ”Resorna kommer att bli ännu dyrare och färre sträckor trafikeras”, säger järnvägsarbetaren Gilles Crespo.
    ”Resorna kommer att bli ännu dyrare och färre sträckor trafikeras”, säger järnvägsarbetaren Gilles Crespo.
  • CGT Cheminot Trappes ordförande Alex Persson försöker övertyga kollegor om att delta i demonstrationen den 22 mars.
    CGT Cheminot Trappes ordförande Alex Persson försöker övertyga kollegor om att delta i demonstrationen den 22 mars.
  • Bangården  i Trappes  utanför  Paris.
    Bangården i Trappes utanför Paris.

Franska facken protesterar: Stoppa avregleringen av järnvägen

Frankrikes regering riktar nu fokus mot det statliga järnvägsbolaget SNCF. Järnvägen ska konkurrensutsättas och avregleras enligt svensk modell. Samma modell används som skräckexempel av fackförbunden som nu laddar för protester och strejker. ETC träffade järnvägsarbetare på en bangård i Trappes utanför Paris.

Järnverksarbetarna på SNCF:s bangård i Trappes har precis ätit lunch och ska återgå till sitt jobb. Mellan mat och arbete röker de och pratar politik. Stämningen är spänd – det laddas upp för protest.

Det franska fackförbundet CGT:s lokala representanter har utrustat sig med flygblad och argument: den franska järnvägen och arbetarnas ställning är hotad, nu krävs det organisering och kamp – annars kan det gå som för Sverige. Men de är optimister och tror att de ska kunna stoppa reformerna.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Vi har lyckats förr, vi kan lyckas igen. Det gäller att vi organiserar oss. Det gäller järnvägsarbetare men järnvägen angår även resenärer och hela samhället, säger järnvägsarbetaren och fackliga aktivisten Patrick Planque.

Försvagade förbund

CGT är Frankrikes mest stridbara fackförbund. Strejk är ett troligt scenario men först organiseras en stor demonstration den 22 mars. Franska regeringar – senast François Hollandes regering 2014 – har försökt ge sig på järnvägen förut men har då hindrats av fackförbunden.

Enligt flera experter är franska fackförbund idag så pass försvagade att president Emmanuel Macron och premiärminister Édouard Philippe ändå kan få igenom reformerna. Det finns konflikter mellan de olika fackförbunden men de motsätter sig alla SNCF-reformen. Att en relativt liten andel franska arbetare är medlemmar i facket beror på att de inte fungerar som i exempelvis Sverige; även icke anslutna arbetare omfattas av a-kassa och andra försäkringar.

– Det gör att nästan bara fackliga aktivister är medlemmar i facket, förklarar CGT Cheminot Trappes ordförande Axel Persson.

Sverige avslräcker

Blir det sedan strejk brukar bara en minoritet strejkvägra – medverkan står inte i relation till antalet fackligt anslutna. Utmaningen handlar alltså inte om att värva medlemmar utan om att få arbetare med på tåget. Alla är inte övertygade om att gå i strid mot arbetsgivaren. Nu kallas därför Trappes bangårdsarbetare till en informationsträff om vad som står på spel: att  den franska järnvägen kan bli som den svenska.

– Det är viktigt att att järnvägsarbetarna förstår vad det här innebär, säger Patrick Plaque och visar det flygblad som i dag ska delas ut på arbetsplatsen.

”En svensk järnvägsarbetare kommer att dela med sig av sina erfarenheter av att arbeta inom ett avreglerat, ”liberaliserat” och konkurrensutsatt järnvägssystem och vilka konsekvenser det har för järnvägsarbetare och resenärer” står det på flygbladet.

Den svenska järnvägsarbetaren och Seko-medlemmen Povel Johansson är inbjuden att tala.

Det rör sig inte om  en total privatisering av järnvägen – även om många kallar det ett första steg. I likhet med svenska SJ kommer SNCF även fortsättningsvis vara statligt – men privata bolag ska tillåtas konkurrera om passagerartrafiken.

Inom godstrafiken tillåts redan privata bolag sedan år 2006. Nu ska  privata bolag kunna ansöka om tåglägen – tillstånd att trafikera vissa sträckor. I Sverige händer det att bolagen sedan säljer sina tilldelade tåglägen. Denna spekulation menar CGT  innebär problem för resenärerna.

– Resorna kommer att bli ännu dyrare och färre sträckor trafikeras, säger järnvägsarbetaren Gilles Crespo som också deltar i dagens flygbladsutdelning.

En maktkamp

I en järnvägsutredning beställd av regeringen föreslås att 900 mil icke lönsamma sträckor ska läggas ned – något premiärminister Édouard Philippe tycks backa något ifrån efter kraftig kritik. Det väntas bli en maktkamp mellan regeringen och fackförbunden. Precis som med arbetsmarknadsreformen förra året ska järnvägsreformen drivas igenom med dekret – att driva igenom ett lagförslag utan att det behandlas i parlamentet.

– Det handlar om en stor attack mot våra rättigheter, säger Patrick Planque.

Järnvägsarbetares särställning ska bort. Många års facklig kamp har gett dem garanterad livstidsanställning, fastställd löneutveckling och pension redan vid 52 års ålder. Det är det slut med om regeringen Macron-Philippe får sin vilja igenom. Men för att stävja protesterna gäller det bara nyanställda – ännu en anledning till att CGT kan få motvind i mobiliseringen av arbetarna.

Anledningen till reformerna är att SNCF är grovt skuldsatt och beroende av generösa statliga subventioner. Traditionellt har man i Frankrike accepterat kostnaden men missnöjet har blivit allt större i takt med att förseningar och andra problem blivit fler. Folk skyller det på den gammelmodiga franska modellen och reformen går helt i lnje med EU-kommissionens rekommendationer.

– De  ser den svenska järnvägen som ett exempel. Vi också – ett exempel på att hur man gör det sämre för arbetare och resenärer, säger CGT Cheminot Trappes ordförande Axel Persson.

Om Macron vinner maktkampen kan reformen vara verklighet redan till sommaren.

Detta innebär reformerna

Järnvägen avregleras och SNCF blir ett aktiebolag med begränsat ansvar men privatiseras inte (ännu).l Franska järnvägar öppnas upp för konkurrens av privata bolag. SNCF uppmanas höja priserna tills ”komkurrensen möjliggör en sänkning”.

SNCF-anställda har ”statut du ceminot”, särställning som statstjänstemän. De kan bara bli av med jobbet om de avgår, går i pension eller måste sluta av hälsoskäl. 

De har relativt hög lön och får gå i pension redan vid 50 - 55 års ålder.

Reformerena tar ifrån framtida SNCF-anställda denna särställning.

SNCF har skulder på mer än 45 miljarer euro (drygt 460 miljarer kronor) .

Reformerna ska genomföras före sommaren 2018, via dekret. 

De debatteras inte i parlamentets kammare och lagen införs med regeringsbeslut.

Regeringen lovar att inte avveckla de 900 mil icke lönsamma sträckorna i landet som en utredning uppmanade till. Facken menar att avregleringen kommer att leda till det ändå, i långa loppet.

SNCF:s fackföreningar CGT Cheminot Trappes, Unsa, Sud och CFDT  kritiserar gemensamt reformerna och hotar med månadslånga strejker.