Kommentar.

2017-05-31 12:00

Din stress - chefens ansvar

Enligt lagen ska arbetsgivaren ska vidta ”alla” åtgärder för att förebygga olyckor och ohälsa i arbetslivet, skriver Rebecka Bohlin.

I takt med att produktiviteten ökar och arbetslivet slimmas tilltar stressen i arbetslivet. När individen på en arbetsplats upplever stress, till följd av detta, handlar det inte bara om att ta till sig goda råd för att hantera den inre stressen.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Arbetsgivaren har samtidigt ett juridiskt ansvar att inte utsätta de anställda för ”psykosocial stress”.

Kraven på arbetsgivaren är långtgående, arbetsmiljölagen innebär att arbetsgivaren ska vidta ”alla” åtgärder för att förebygga olyckor och ohälsa i arbetslivet.

I lagens andra kapitel räknas ett antal faktorer upp som anses vara kännetecknande för god arbetsmiljö, vilket alla arbetsgivare ska sträva efter att uppfylla. Det handlar till exempel om att se till att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter.

Till detta kommer en rad föreskrifter som mer i detalj reglerar arbetsgivarens ansvar. Låt mig nämna tre av dem:

  • Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) slår fast att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska omfatta alla fysiska, psykologiska och ­sociala förhållanden som har betydelse för arbets­miljön. Riskerna i arbetsmiljön ska undersökas fortlöpande så att eventuella problem snabbt upptäcks och åtgärdas.

Varje arbetsgivare som har minst tio arbetstagare ska ha en skriftlig arbetsmiljöpolicy och skriftliga rutiner för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. Policyn bör ha mätbara mål.

  • Andra föreskrifter av stor vikt är Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) som syftar till att förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön.

Bland annat förtydligas vad arbetsgivare och arbetstagare ska göra inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det kan handla om sådant som att ”minska arbetsmängd, ändra prioriteringsordning, variera arbetsuppgifterna, ge möjligheter till återhämtning, tillämpa andra arbetssätt, öka bemanning eller tillföra kunskaper”. 

  •  Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1). I föreskrifterna finns preciseringar om arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet.

Arbetsmiljöverket skriver i en kommentar till dessa föreskrifter på sin hemsida: ”Det är viktigt att arbetsledningen har skapat förutsättningar för att hantera psykisk ohälsa. Exempel på åtgärder kan vara förkortad eller flexibel arbetstid, och det bör finnas möjlighet till både gemenskap och avskildhet. Socialt stöd är också viktigt.” 

Visst kan vi alla behöva individuell stresscoachning – som ett komplement – men låt oss inte glömma att luta oss mot detta juridiska regelverk som lägger ansvaret på stressen hos arbetsgivaren.