Ledare. Linn Spross.

2017-05-30 03:00

Vattenbristen hotar hela vårt samhälle

Vi behöver ett andningsrum. Inför totalstopp för att fylla på pooler. Expropriera alla golfbanor. Förbjud fläskfilé.

Om vi inte gör något snart är samhällskollapsen nära. Vattenbristen är ett hot mot hela vårt samhälle. Ändå vågar ingen uttala sig om vad problemet egentligen består i. Jag vill peka finger mot en särskild samhällsgrupp med vissa kulturella värderingar och beteenden som skiljer sig från vanligt folk.

Annons

Att fylla på en pool är extremt vattenkrävande. Det är vatten som hade kunnat drickas av våra barn och pensionärer. En golfbana är kvadratkilometer av underhållskrävande gräs. I delar av våra städer är gräsmattorna så vidsträckta att de måste bevattnas med särskilda vattenspridare dagligen. I dessa områden har det till och med skapats så kallade ”no-go-zoner” där ingen människa får beträda gräset och det i stället klipps med robotar. Det är utrymmen som hade kunnat användas till odling och därmed mat till hela samhället. Jag har hört att vissa i denna grupp väljer att vaska vatten som en statussymbol. Jag har hört att de okynnesdricker vatten när de inte ens är törstiga.  

På ledarplats skriver Aftonbladet att vi vanligt folk måste lära oss att inte spola vid varje toabesök. Men det är såklart att medierna mörkar och inte vågar peka ut vilka som egentligen är problemet. Jag tror att vi måste fråga oss om vi verkligen har råd med detta. Om Sverige verkligen ska vara det dumgoda land som ser mellan fingrarna. 

Vi behöver ett andningsrum. Inför totalstopp för att fylla på pooler. Expropriera alla golfbanor. Förbjud fläskfilé. 

Ovanstående tongångar har hittills inte synts till i diskussionen om vattenbristen. Det är nämligen skillnad på vilken grupp människor som utmålas som ett problem och när. Det är skillnad på vad som är ett hot mot samhället och vad som anses vara ett problem för själva samhället som sådant. Vattenbristen utmålas som ett problem direkt avhängigt hur människor med en normalkonsumtion av vatten beter sig. Samtliga tips känns igen från tidigare, som att diska i balja, duscha snabbt i stället för att bada och borsta tänderna med kranen avstängd. Så länge jag kan minnas har sådana råd kommit mig till del genom tidningar, pamfletter och broschyrer. 

I miljöfrågor finns det ofta en övertro på att människors konsumtion kan ändras och därmed lösa problemet. Hur man beskriver problem är i allra högsta grad en fråga som innebär implicita argument för hur något också bör lösas. 

När hotet mot samhällets välfärd beskrevs som ett problem med hög invandring, då var det också uppenbart vilken lösning som skulle föreslås. När vattenbristen beskrivs som ett problem med hur människor konsumerar blir lösningen att ändra konsumtionen. I bägge dessa fall är också fördelningen av skuld uppenbar. 

För flera år sedan skrev Gun-Britt Sundström en krönika som handlade om att hon försökte spara på el genom att koka ägg på avstängd platta. Det är ytterligare ett tips som har lyfts fram flera gånger. När hon såg en ung man blåsa förbi på en vattenskoter insåg hon dock att den mannen på några minuter förbrukade mer energi än vad hon sparade om hon så kokade sina ägg på avstängd platta i resten av sitt liv. 

Ingen kan göra allt men alla kan göra något, det är devisen för hur vattenbristen ska stävjas och klimatet räddas. Men jag undrar hur mycket vatten som går åt till industrier och hur stora företag drar sitt strå till stacken genom att ändra sin produktion. Jag undrar hur vattenkonsumtionen korrelerar med förmögenhet. Och ja, det skulle vara kul att någon gång få se ett tips i tidningen som gjorde gällande att man ska låta bli att tvätta Porschen med högtryckstvätt.