Veckans fråga.

2017-06-11 11:14
I bildbanken finns exempel på ickestereotypa bilder. Dessa är illustrerade av, från vänster: Kalle Johansson, Hanna Gustavsson, Hanna Gustavsson, Siri Ahmed Backström & Karin Cyrén.
I bildbanken finns exempel på ickestereotypa bilder. Dessa är illustrerade av, från vänster: Kalle Johansson, Hanna Gustavsson, Hanna Gustavsson, Siri Ahmed Backström & Karin Cyrén.

Veckans fråga: Hur sprids rasistiska stereotyper?

Romer som sorglösa vagabonder, asiatiska språk som nonsensspråk, judar som styr pressen och svarta som primitiva vildar. En ny kunskapsbank sätter fokus på hur rasistiska nidbilder återskapas genom historien och i vår samtid.

Joanna Rubin Dranger är illustratör, serietecknare, bildberättare och professor på konstfack och en av initiativtagarna bakom kunskapsbanken ”Bilders Makt”.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Vi har haft en mängd debatter i Sverige de senaste sju åren om bilder och om stereotypa bilder framför allt. Bilders Makt vill folkbilda om stereotyper bortom polemiken. Om man inte redan känner till de stereotyper som debatteras i media, så lär man sig inget av de debatter som är, eftersom varken de faktiska bilder som kritiserats, eller repetitionen av snarlika bilder genom historien och i samtiden, brukar publicerats. Det har resulterat i att de som redan känner till stereotypen, ser den, men för dem som inte känner till från början har kritiken kunnat framstå som obegriplig.

– Bilders Makt visar istället visa repetitionen och folkbildar om bilder genom bilder. Vår förhoppning är att Bilders Makt kan överbrygga en del av det kommunikationsglapp som uppstått kring stereotyper.

Sidan består av en lång rad artiklar och en mängd bilder som berättar om och visar hur olika grupper avbildas stereotypt.

– I dag finns det i Sverige en utbredd kunskap om och kännedom om att stereotypa bilder av kön kan påverka människors kroppsuppfattning och självbild negativt. Den diskussionen är jätteviktig att fortsätta föra. Men vi behöver få en bredare förståelse för att andra stereotyper också kan påverka människors kroppsuppfattning och självbild negativt, och stereotyperna påverkar hur vi ser på varandra.

Bilders Makt vill också visa på likheterna i hur stereotyper konstrueras.

– Ofta framställer man den som stereotypiseras som hotfull och/eller löjlig. Vid en historisk tidpunkt kan en viss grupp konstrueras som att de hotar att ta över världen, i en annan kontext eller tid, används samma bildtrop om en annan grupp. Långa vassa händer, med klor som griper om världen är ett exempel på en tydlig bildtrop som återkommer i flera olika stereotyper. Gruppen som stereotypiseras har inget med konstruktionen att göra, dessa bilder och idéer borde istället börja återspegla på de som gör och använder stereotyperna.

Många svenska illustratörer har också bidragit till sidan med positiva exempel på icke-stereotypa bilder

– Förutom att vi vill ge alla en möjlighet att lära sig att känna igen stereotyperna, vill vi också att Bilders Makt ska visa att alla människor kan gestaltas på ett oändligt antal sätt, utan att man behöver göra eller använda den stereotypa skylten.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.