Ekonomi.

2017-06-04 12:00
  • Antibiotikaresistenta bakterier. Foto: Cornelius Poppe/TT
    Antibiotikaresistenta bakterier.
  • Vid förra veckans WHO-möte i Geneve hade 2/3-delar av WHO-länderna antagit handlingsplaner mot antibiotikaresistens. Foto: Salvatore Di Nolfi/AP
    Vid förra veckans WHO-möte i Geneve hade 2/3-delar av WHO-länderna antagit handlingsplaner mot antibiotikaresistens.
  • Helle Aagaard.  Foto: Alexander Uggla
    Helle Aagaard.

Så hämmar marknaden antibiotikaforskningen

Samtidigt som antibiotikaresistens har seglat upp som ett av vår tids största hälsohot har de stora läkemedelsföretagen ett efter ett lämnat antibiotikaforskningen – där finns inga pengar att tjäna. Allt fler menar nu att forskningen måste frånkopplas marknaden

Häromveckan upptäckte Region Jönköping vid en granskning att nätläkare skriver ut antibiotika på ett oansvarsfullt sätt, utan att ha möjlighet att ställa rätt diagnos. Upptäckten väckte frågor om vinstintresset, antibiotikaförskrivning och arbetet mot antibiotikaresistens.

Agera mot ”mångmiljonrullningen innan det är för sent”, uppmanade tre läkare från Distriktsläkarna och Svensk förening för allmänmedicin i en debattartikel som var kritisk mot de digitala vårdföretagen. Antibiotikaförskrivning kräver ett fysiskt möte, menade läkarna.

Sverige har flera initiativ för att motverka antibiotikaresistens, här finns också världsledande forskning kring antibiotikautveckling och tillsyn av förskrivning. Sverige har också lägst antibiotika­användning inom jordbruket av alla EU-länder. Men problemet med antibiotikaresistens är större än Sverige, bakterier bryr sig inte om landsgränser och lösningarna måste vara globala för att resistensens utbredning ska stoppas.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


2050 kommer antibiotikaresistens gå om cancer som orsak till förtida dödsfall. Det uppskattar en brittisk regeringsrapport som kommit fram till att om ingenting hindrar utvecklingen, kommer tio miljoner människor dö årligen till följd av antibiotikaresistenta bakterier efter 2050.

Det har gått 30 år sedan en ny klass antibiotika upptäcktes. Vad är problemet? Anders Karlén är forskare vid Uppsala universitet och sysslar med forskning i den tidiga fasen av utvecklingen, att upptäcka molekyler som har rätt egenskaper för att bli ny antibiotika.

– Man brukar lyfta fram två orsaker till att man inte upptäckt någon ny antibiotika på så länge. Dels är att det är vetenskapligt svårt. Molekylerna man tar fram måste ha speciella egenskaper för att ta sig igenom bakteriens cellväggar och döda den. Det kommer komma nya antibiotikaklasser i framtiden, men det är inte så lätt.

– Vi har nog hittat de enkla antibiotika som finns. Nu måste vi hitta de mer svårhittade också. Det finns ju också många olika initiativ och nya angreppssätt. Det som finns nu på marknaden är småmolekyler som dödar bakterier, men man forskar också på antikroppar och alternativ till antibiotika, säger han och fortsätter:

– Och dels saknas det ekonomiska incitament. I och med att antibiotika ges fem till tio dagar och en antibiotikakur är så kort jämfört med välfärdssjukdomar, där man tar blodtryckssänkande hela livet. De ekonomiska modellerna för ersättning är inte optimala och många läkemedelsföretag har lämnat det här området.

Det finns flera dilemman på marknaden för antibiotika. Ett nyupptäckt antibiotika skulle vara en mycket dyrbar resurs, som skulle behöva användas med stor försiktighet, bara i absoluta nödfall, för att undvika resistens. En sådan användning går på tvärs mot hur läkemedelsföretagen brukar tjäna pengar på nyupptäckta läkemedel.

Nuvarande affärsmodell för läkemedelsbolagen bygger på att man har ett patent ett antal år, då man försöker sälja så mycket som möjligt för att tjäna in och göra vinst på sina investeringar i forskningen. Det påverkar både pris och volym. Men när det gäller antibiotika är både höga priser och stora volymer väldigt problematiskt. Höga priser begränsar tillgången och stora volymer ökar resistensen. Läkemedelsbolagen har därför lämnat antibiotika­forskningen i stor utsträckning.

Så beskrivs problematiken av Helle Aagaard, som är rådgivare i policyfrågor på organisationen React som arbetar mot antibiotikaresistens på en global nivå.

– Situationen är akut på det sättet att just nu har vi inga nya antibiotika som vi vet kommer komma ut på marknaden och vi håller på att använda upp de som redan finns. Men vi vet inte hur resistensen kommer att sprida sig, vilka bakterier och vilka länder som kommer drabbas.

– Vi har en enorm brist på data. Man har inte samma övervakningssystem som för exempelvis tbe och hiv, till exempel. Antibiotika­resistens är ju ingen sjukdom. På det sättet är det också ett nytt sätt att jobba på. Och fånga den fulla bilden av hur resistensen sprider sig. Det måste till breda lösningar inom WHO exempelvis.

Helle Aagaard menar att man måste fokusera på hälsosystemen också, särskilt i låg- och medelinkomstländer.

– Antibiotikaresistens sprids ju av det sätt som vi använder antibiotika på. Om vi överanvänder det i humanmedicin och djurhållning, men också underanvändning, om man inte har tillgång till rätt antibiotika. Det måste finnas vårdsystem som hanterar att man har tillgång, men inte för mycket. Det måste finnas laboratorier för att enkelt se om det är en virusinfektion eller en bakterieinfektion så att användningen blir rätt. Det är mycket komplext att komma åt det i länder där hälsosystemen är svaga.

Ett ord förekommer i mängder av rapporter om resistenshotet: delinkage, frånkoppling. Länken mellan forskningen och marknaden måste brytas och en ny ekonomisk modell måste skapas. Marknadens egna incitament klarar inte att möta utmaningen.

– Delinkage är idén att man bryter den länk mellan forskning och utveckling marknaden där högt pris och volym gäller. Det handlar om att hitta andra betalningsmodeller. Det kan handla om att man får pengar innan försäljningen, mot att man inte driver så höga volymer och högt pris, eller så finns krav på att ge upp sitt patent till offentlig förvaltning.

Problemet är då att fastslå ett pris. Vad är ett nytt antibiotika värt?

– Där behöver vi få en mycket större transparens i forskningsprocessen. För att se hur mycket medel som går åt, hur mycket kommer från offentligt håll, vad satsar företagen själva? För att få en uppfattning om vad som är ett just pris, säger Helle Aagaard.

Men då låter det ju som att det finns en lösning, varför händer inget? Vad är de stora hindren?

– Vad gäller forskning och utveckling och nya affärsmodeller är det huvudsakligen problem att industrin ser det som ett sluttande plan. Om vi får en delinkagemodell på plats, och om vi får transparensen på plats, så att vi ser hur mycket det offentliga betalar. Om vi då plötsligt ser att det här är billigare och mer effektivt att göra medicinsk forskning på det här sättet. Då är det ju sannolikt att det skulle kunna få konsekvenser för den bredare affärsmodellen. Att man plötsligt skulle säga, jaha, varför ska vi acceptera så höga priser för ny hepatit c-medicin? Som gör att vi inte kan behandla alla som har hepatit-c i dag utan måste vänta tills de blir ännu sjukare, för att erbjudas medicin. De ser det väl som ett hot mot deras bredare affärsmodell.

Helle Aagaard är dock förhoppningsfull, då frågan de senaste åren fått högre politisk prioritet.

– Och industrin har i alla fall identifierat att de måste vara med i kampen. De pratar om nya modeller, diskussionen pågår och det är positivt. Alla är i alla fall överens om att vi har ett problem och måste göra något åt det. Sedan är nästa steg förhoppningsvis lite mer konkreta förslag, säger hon.

Även Anders Karlén är hoppfull.

– Det tas på allvar nu. Vad som kommer ut av alla diskussioner vet vi ju inte. Men det är högt på den politiska agendan.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens är ett växande folkhälsoproblem. I vissa länder finns bakterier som utvecklat motståndskraft mot nästan all antibiotika. Sverige har varit relativt förskonat, men Folkhälsomyndigheten menar att det är ett växande problem även här.

Spridningen av resistenta bakterier sker globalt genom resande och handel. Resistens kan överföras mellan olika bakteriestammar.

Antibiotikaresistens kan försvåra behandling eller leda till att bakterie­infektioner inte går att bota, i värsta fall med ökad dödlighet som följd.

Flera initiativ har tagits i världen för att motverka problemet. I höstas lyftes frågan första gången på ett högnivåmöte på en FN-konferens.

Förra veckan hölls den 70 årliga World Health Assembly i Geneve. 2/3-delar av WHO-medlemsländerna hade då antagit handlingsplaner mot antibiotikaresistens. Länderna täcker in 85 procent av världens befolkning.

Källa: Folkhälsoinstitutet