Debatt. .

2017-08-12 12:30
Bild: Privat, Heiko Junge/NTB/TT

Vi ungdomar måste få ett större inflytande

När personer med olika bakgrunder och olika erfarenheter får inflytande så berikar det politiken. Att låta ungdomar höras ger ett extremt viktigt perspektiv.

Det är en ganska utbredd uppfattning i Sverige att vi ungdomar inte förtjänar politiskt inflytande. Många anser att vi är för naiva, för oerfarna och för obildade. Det är därför helt enkelt inte socialt accepterat att vara ung och göra sin röst hörd.

Jag är 14 år gammal och har skrivit ett rikligt antal debattinlägg i flera olika svenska tidningar. Och i princip varje debattartikel jag någonsin skrivit har blivit stämplad som irrelevant på grund av min ålder.

Det finns en väldigt nedlåtande attityd om oss ungdomar som ger oss in i den politiska debatten. Varje gång vi gör vår röst hörd möts vi av kommentarer som ”gå och lek i stället, din lilla snorunge” eller ”ingen bryr sig om en barnunges åsikt”. Det är väldigt tydligt att alldeles för många människor anser att ungdomars röster inte förtjänar att höras. Det är djupt olyckligt då det borde vara en självklarhet.

Omkring två miljoner människor i Sverige är under 18 år, enligt SCB. Av Sveriges totala folkmängd är det ungefär 20 procent. Alla som förespråkar en demokrati där hela befolkningen är involverad i samhället och politiken måste därför också förespråka ungdomsinflytande.

I en välfungerande demokrati måste nämligen alla röster få höras. Alla måste ha inflytande över de politiska besluten. Politikerna måste lyssna på alla perspektiv, tankar och idéer. Om viktiga grupper i samhället inte hörs i debatten eller ges oproportionerligt lite inflytande över de politiska besluten så skadas sammanhållningen i Sverige.

Det är inte bara moraliskt rätt att vi ungdomar ska få inflytande. Det har också ett egenvärde. När personer med olika bakgrunder och olika erfarenheter får inflytande så berikar det politiken. Att låta ungdomar höras ger ett extremt viktigt perspektiv. Ett panelsamtal om elevhälsa där alla deltagare är rikspolitiker i medelåldern vore förmodligen ett ganska meningslöst panelsamtal.

Sannolikt skulle det samtalet inte leda till några geniala idéer eller spännande slutsatser. Men om arrangören skulle låta en elev delta i samtalet (vilket tyvärr sker allt för sällan) skulle det dock kunna bli mycket mer intressant.

Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, är andelen unga i riksdag, landsting och kommunfullmäktige ”kraftigt underrepresenterade”. Det är ett allvarligt demokratiproblem – och en fullt naturlig effekt av ett mycket större problem: att vara ung och försöka påverka är inte socialt accepterat. Som ung förväntas du lyda de ”äldre och klokare”. Det är en norm som jag och många andra ungdomar tydligt märker av såväl i vardagen som i politiken.

Alla gynnas av mer ungdomsinflytande, inte bara vi ungdomar. Olika personer har levt olika liv och har olika erfarenheter. Ju fler erfarenheter som influerar politiken desto fler problem kan lösas. Därför ska även vi ungdomar ha inflytande. Vi har nämligen alla ett ansvar för att vår demokrati ska fungera så bra och effektivt som möjligt – och då måste vi unga få mer politiskt inflytande. Det tjänar alla på.

Sebastian Rasmusson  
Ordförande i SSU Härnösand